Ska du starta en flyttfirma och vill veta hur mycket skatt en flyttfirma betalar? Som vi alla vet är Sverige ett av de länder i världen som har högst skatter. Hur mycket skatt varje medborgare betalar beror lite på hur man räknar, men om man ser till skatt som en kvot i förhållande till BNP så ligger Danmark högst på 46 % och Sverige på 43 % som en kvot av BNP. Men om man ser till vissa typer av skatter, som till exempel moms, så har Sverige högst moms i världen på 25 % och marginalskatten, dvs skatt på hög lön över en viss nivå, så har Sverige den högsta marginalskatten i världen.
Hur mycket betalar en flyttfirma i skatt?
Om du skulle veta hur mycket pengar som blir kvar av ditt hårda arbete av att kånka kartonger och möbler i trappor en hel dag, så skulle du tänka – vem i ett friskt sinnestillstånd får för sig att utsätta sig själv för detta hårda arbete när det bara blir brödsmulor kvar? Vi brukar skoja att anledningen till att det finns företag i Sverige är för att folk inte vet hur hög skatten är.
Hur hög är den totala skatten i Sverige? – Inte bara skatten på din lön
För några år sedan kom Swedbank fram till att svensken i genomsnitt betalar 88 % skatt. Det här var visserligen några år sedan, och vissa skatter har dock sänkts sedan dess, som till exempel någon procentenhet på marginalskatten, men samtidigt har nya skatter tillkommit som oftast är kopplade till miljö- och skatter för utsläpp. Dessa 88 % motsvarar ALLA skatter och inte bara källskatten på din lön som de flesta människor ser på sin lönespecifikation. För att återgå till det vi tidigare sa så är folk oftast helt omedvetna om vilka skatter de betalar och hur höga de är. Arbetsgivaren måste betala källskatter och arbetsgivaravgifter där arbetsgivaravgiften inte visas på lönespecifikation. Om man ska reda ut vem som egentligen belastas med källskatter och arbetsgivaravgifter så är vår åsikt att det egentligen är arbetsgivaren som belastas med denna skatt. Det är arbetsgivaren som gör den faktiska inbetalningen av både källskatten och arbetsgivaravgiften och om denna skatt inte betalas in är det arbetsgivaren som betalningskravet ställs mot – inte arbetstagaren. Om du är ansvarig för att betala in en skatt och du blir betalningsskyldig om skatten inte betalas in, så är det DU som belastas av denna skatt. Därför är vår åsikt att både källskatter och arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivare måste betala för att kunna anställa personal.
Att göra vinst på någon annans arbete?
I dagens sossesverige är det självklart extremt fult att tjäna pengar på andra människors arbete så om du vill gör profit på någon annans förvärv så får du räkna med att betala skatt ur öronen. Vi ställer oss dock frågande för hur sossefolket får ihop det hela för samtidigt vill dom ju att företagare ska skapa jobb och sysselsättning men samtidigt anses det vara fult för att sedan beskattas stenhårt. En fundering som man bör tänka på som arbetstagare är att om det inte skulle vara möjligt att tjäna pengar på personal – varför skulle företag då ha anställda? Anledningen till att företag anställer personal är inte på grund av välgörenhet utan för att företaget tjänar pengar på sin anställda.
Skatter används som styrmedel och incitament – Ett kul sidospår
Staten använder skatter som ett incitament för att driva folk till ett visst beteende där staten ökar skatten på det den vill ha mindre av och minskar skatten på det den vill ha mer av. Ska vi då tolka detta som att staten vill ha färre jobb eftersom skatten för att betala ut löner är cirka 93 %? (Nettolönen i förhållande till totala lönekostnaden där källskatter och arbetsgivaravgifter ingår är cirka 93 %). Om du inte tror att staten använder skatter som ett politiskt styrmedel så kan vi ge ett exempel på hur staten använder skatter som ett politiskt instrument. Fram till och med september 2022 fick du 70 000 kr i bidrag om du köpte en elbil men om du istället köpte en ny bil med förbränningsmotor fick du betala bonus-malus-skatt (hur ökad skatt kan kallas för ”bonus” övergår vårt förstånd) de tre första åren av ditt bilägande? Bonus-malus skatten innebär att en bensinbil som släpper ut 140 gram CO₂/km kan få en skatt på 8 000–12 000 kr per år under de första tre åren. Efter det sjunker skatten till cirka 2 000–3 000 kr per år, beroende på modell. Bilar som släpper ut 140 gram CO₂/km behöver inte vara stora och tunga bilar med stora motorer utan är ofta vanliga bruksbilar som till exempel Volkswagen Passat, många bilar av BMW 3-seriemodell, Volvo V90 med mera. Alltså, om du gick emot statens vilja så blev du bestraffad med ökad skatt och gjorde du som staten ville dvs köpte en elbil så blev du belönad med 70 papp.
En annan betungande skatt – moms!
Meromsättningsskatt, moms, är en skatt som baseras på omsättning och är inte en skatt på vinst, alltså hur mycket pengar som ett företag har tjänat. Man kan diskutera hur mycket pengar ett företag ska betala i skatt på pengar som företaget har tjänat, men att ett företag ska betala skatt på pengar det inte ens tjänat utan att det ska betala skatt endast för att det haft omsättning är enligt oss helt galet.
Oavsett lönsamhet så måste du betala moms!
Som systemet ser ut i Sverige så kan det bli så tokigt att ett företag går med förlust och ändå ska gigantiska summor i moms betalas eftersom momsen är en skatt på din försäljning och inte på vinsten. Den utgående momsen, dvs momsen som läggs på allt som ett företag säljer, kan kvittas mot den ingående momsen, dvs momsen som ett företag betalar för alla inköp som ett företag gör vilket gör att man kan tro att ett företag endast betalar moms om företaget gör vinst. Så skulle det vara om det skulle vara ingående moms på alla kostnader som ett företag har och att momssatsen skulle vara lika stor som momssatsen som den utgående momsen, dvs 25 %. Men så är inte fallet eftersom de flesta företag i Sverige är tjänsteföretag vilket gör att lejonparten av företags kostnader är lönekostnader och på löner är det ingen ingående moms. För de allra flesta företag bleknar alla andra kostnader i jämförelse med lönekostnader.
Varför blir momsnettot så astronomiskt högt?
När vi fortfarande drev flyttfirma utgjorde lönekostnaden 53 % av våra totala kostnader vilket gjorde denna kostnad till den absolut största enskilda kostnaden. Andra stora kostnader är försäkringar som inte heller har någon ingående moms. Men alla flyttjänster som vi sålde hade ju självklart 25 % utgående moms vilket gör att man snabbt kan se att det kommer bli en stor differens mellan ingående och utgående moms. Det sista året som vi bedrev vår flyttfirma betalade vi nästan 1,1 miljoner i moms under ett år och då gjorde vi ett resultat på 0 kr. Vi hade dock pengar så att det räckte för att betala alla löner och vi hade råd att betala alla kostnader och skatter men det fanns ingenting kvar efter att alla löner och kostnader var betalade. Företaget gick alltså precis runt.
Är verkligen momsen en skatt eller någonting som kunden betalar?
Många har uppfattningen att moms är någonting som företag bara lägger på som kunden sen i slutändan betalar. För att förstå hur detta egentligen fungerar måste man först och främst veta hur prisbildning uppstår. Priser uppstår inte av att man först räknar ut alla kostnader för att driva sin verksamhet, bestämmer sig för vilken marginal företaget ska ha och lägger på denna marginal och slutligen lägger på momsen på toppen av detta. Detta kallas för kostnadsbaserad prissättning men så fungerar inte en marknad. Marknaden eller kunderna rättare sagt ger blanka tusan i vilka kostnader, skatter, avgifter, you name it som företaget har för att driva sin verksamhet och för ett kunna sälja sin tjänst eller vara. Kunden bryr sig om en sak och en sak endast – vad det kostar. Detta är förståeligt eftersom varför skulle en kund ta hänsyn till vad ett företag kan tänkas ha för kostnader? Det enda som är relevant för kunden är priset och kvaliteten på tjänsten eller varan. Om vi skulle räkna upp alla våra skatter, löner, försäkringar, drivmedel och förklara vår prissättning baserat på dessa kostnader varje gång en kund skulle be om en offert så skulle detta vara slöseri med både vår och kundens tid.
Ett konstaterande – momsen är en kostnad!
Oavsett vad man än tycker om detta så är detta endast ett konstaterande av situationen och någonting som alla företag måste förhålla sig till. Som exempel är priset för vad någon är villig att betala för att flytta en trea med kök inom Stockholm mellan 10 – 12 000 kr utan RUT-avdrag vilket blir mellan 5 500 kr och 6 500 kr efter RUT-avdrag. Om du går över detta pris så kommer efterfrågan att minska exponentiellt för varje krona du ökar priset. Därför går det helt enkelt inte att ”bara lägga på momsen på kunden” eftersom om priset blir för högt så kommer ingen kund vilja boka en flytt. Så enkelt är det.
Vill du öka lönsamheten? Höj inte priserna utan effektivisera organisationen!
Momsen är en del av kostnaden som vi som flyttfirma, och alla andra privata företag, var tvungna att ta hänsyn till när vi räknade på om ett jobb var lönsamt eller ej. Vi kunde inte bara öka priset och vips så skulle lönsamheten också öka följaktligen eftersom det enda som hände då var att vi inte fick några kunder. Om priset var för högt så ville folk inte köpa – enkelt. För att vi skulle kunna förbättra lönsamheten så var enda möjligheten att ha en så effektiv organisation som möjligt – alltså att kapa kostnader. Hur en effektiv organisation kan skapas är vad som är hela kärnan och utmaningen i att driva en verksamhet och detta är vad som skiljer bra företagsledare och dåliga.
Slutsats om moms – det är en kostnad som vi plebejer tvingas betala
Så på frågan om man bara kan lägga på momsen på priset som kunden sen betalar så är svaret – nej. Momsen är alltså en kostnad för ett företag vilket är raka motsatsen till den allmänna uppfattningen. Om du inte håller med oss om detta, dvs att momsen är en kostnad, varför sänker man i så fall momsen i de branscher som kan ha det tufft under en viss period? Och varför sänker man momsen på de varor och tjänster som staten vill främja? Och varför är det 0 % moms på verksamheter som är i direkt maskopi med staten som till exempel banker vars kostnader inte är belagda med moms? Detta är i sig ett helt annat ämne men vi kan kortfattat säga att bankerna i Sverige, och förmodligen i inget annat land heller i varierande grad, är inte privata eftersom de är i direkt beroendeställning till centralbanken som ger bankerna möjlighet att utfärda krediter från ingenting. Detta betyder att banker ges möjligheten att tjäna pengar på att skapa inflation som vanligt folk sen får betala i form av minskad köpkraft för sina surt förvärvade slantar. ”Privata” banker och staten är så nära sammanflätade att de nästintill kan betraktas som en och samma entitet. Och denna entitet ger såklart sig själv bästa möjliga förutsättningar där de bestämmer åt sig själva att deras verksamhet är momsfri – självklart. For thee but not for me! Om momsen heller inte skulle vara en kostnad – varför kan då momsen inte ökas till 50 %, 100 % eller varför inte 200 %? Momsen läggs ju i alla fall bara ut på slutkunden…? Jag hoppas du förstår vår poäng.
Så hur mycket pengar blir det kvar i slutändan?
Låt säga att du tjänat eller gjort en vinst på 1 000 kr där momsen också är inräknad. Och som tidigare nämnt så är momsen en skatt som också tas med som en kostnad vilket vi förklarade i vårt tidigare stycke. När momsen är betald har du 800 kr kvar. För att få ut dessa 800 kr från ditt företag kan du antingen betala ut dessa som lön vilket kommer vara fallet för 90 % av alla företagare. Det andra sättet är som utdelning men detta kräver att du har ett aktiebolag.
Betala ut pengar som utdelning – lägre skatt men inte ett troligt scenario
Utdelning beskattas med 20 % men utdelning kan bara göras från en bolagsvinst dvs bolagsskatten måste först betalas vilken är 20,6 %. Att få ut pengar från ett företag som utdelning är det sätt som är lägst beskattat och ändå får du bara kvar 508 kr efter att alla skatter är betalade (800 * 0,794 * 0,8). Så om du får ut pengarna från ditt företag som utdelning får du behålla 508 kr av dessa 1 000 kr. Men som tidigare nämnt måste du ha ett aktiebolag för att kunna få ut pengarna som utdelning och dessutom finns det regler för hur mycket utdelning du kan göra. Som lägst får du dela ut 2,5 prisbasbelopp per år, och beloppet som du kan dela ut ökar ju mer lön du betalar ut. Utan att gå in på detta allt för mycket så innebär denna regel att för att kunna göra högre utdelning än 2,5 prisbasbelopp så måste du som ägare av bolaget betala ut nästan 40 000 kr till dig själv i månadslön och sedan ökar utdelningsbeloppet ju mer löner du sedan betalar ut. Lönerna som du betalar kan då vara om du till exempel har anställda. Denna regel kallas för 3:12-regeln vilken oftast bara tillämpas på större företag som har många anställda och som genererar stora vinster.
Betala ut vinsten som lön – Högre skatt men det mest troliga
Detta gör att det är väldigt få företagare som har möjligheten att ta ut pengar från sitt företag som utdelning. De flesta företag har fullt sjå med att ens få ett överskott som räcker till en rimlig lön åt sig själv. Så därför måste du räkna att överskottet betalas ut som lön och då ska du först räkna bort ca 31,42 % i arbetsgivaravgift eller cirka 30 % egenavgift om du har enskild firma. Därefter är du nere på bruttolön som du sedan ska betala kommunal skatt på, där genomsnittet i Sverige är cirka 32,5 % (och ökande). Om du kommer upp i mer än 50 000 kr i bruttolön per månad måste du också betala statlig skatt på 20 % på all lön som överstiger 49 875 kr (år 2024). Om vi räknar med att du inte betalar statlig skatt så får du kvar 378 kr av dessa 800 kr (800 * 0,7 * 0,675). Och med momsen inräknad har du 378 kr kvar av denna tusenlapp som du gjorde i vinst.
Vad tjänar en flyttgubbe och ägaren av en flyttfirma?
När vi drev flyttfirma betalade vi mellan 180 och 200 kr i timmen för våra gubbar, vilket för branschen är en väldigt bra lön. Framförallt om man jämför med att kollektivavtalslönen låg på 151 kr/h de två första åren och 173 kr/h efter två års heltidsarbetande. För att kunna betala ut 190 kr/h för en hel dag på 8 timmar så var vi tvungna att tjäna 2 796,60 kr inklusive moms (190 bruttolön * 1,12 semesterersättning * 1,3142 arbetsgivaravgift * 8 h * 1,25 moms). Om man sedan räknar att du själv som ägare av företaget också tjänar denna summa alltså att du själv genererar en vinst på 2 796,60 kr/dag så får du kvar 1 057,12 kr/dag när alla skatter är betalda. Du får själv fundera på om du tycker att det är värt att få ut en dryg tusenlapp per dag med allt vad du utsätter dig själv och din kropp för som flyttgubbe. Dessutom är du också ansvarig för företaget vilket gör att du också har mycket arbetstid utöver att vara flyttgubbe som marknadsföring, bokföring, deklaration, redovisning med mera. Självklart kan du på sikt generera mer pengar än 2796,60 kr per dag om din verksamhet växer och där du har en effektiv organisation. Men detta ligger långt fram i tiden och innebär mycket slit och släp längs vägen där du med största sannolikhet hade fått betydligt mer utdelning för din tid och ditt slit om du fokuserade din tid och energi på någonting annat än att starta en flyttfirma.
Slutsats – det finns andra saker att göra som är betydligt lönsammare än att starta flyttfirma!
