Säg hej till PEth-testet – ett blodprov som Transportstyrelsen numera använder som ett slags livsstilsscanner för att avgöra om du är lämplig att ha körkort. Det har ingenting att göra med om du varit onykter i trafiken. Det har ingenting att göra med promillegränsen. Det har allt att göra med hur mycket vin du dricker hemma på fredagskvällen.
Och ja, du läste rätt: du kan förlora körkortet utan att någonsin ha kört onykter.
Vad är PEth-testet?
PEth står för fosfatidyletanol, ett ämne som bildas i blodet vid intag av alkohol. Det är ett pålitligt test som mäter alkoholkonsumtion över tid – ofta två till fyra veckor bakåt.
Ju mer du dricker, desto högre blir PEth-nivån.
Transportstyrelsen har satt gränsen vid 0,30 µmol/L. Har du två mätningar över den nivån, med minst fem veckors mellanrum, kan myndigheten bedöma att du har ”riskbruk” av alkohol – och alltså inte är medicinskt lämplig att inneha körkort.
Vad motsvarar 0,30 µmol/L i faktisk konsumtion?
Här är det viktiga: detta handlar inte om gravt missbruk. Det handlar om vanlig, social konsumtion.
Forskning visar att PEth-nivåer över 0,30 µmol/L kan uppnås om du dricker ungefär:
-
1–1,5 flaskor vin per vecka
-
10–14 starköl utspritt över en vecka
-
Ett par glas vin flera gånger i veckan
Alltså – den mängd som många svenskar utan vidare skulle kalla ”måttligt” eller ”normal konsumtion”. Men enligt Transportstyrelsens logik är detta tillräckligt för att du ska betraktas som trafikfarlig – trots att du aldrig varit onykter i bilen.
Men testet är ju säkert?
Ja, det är det som är det ironiska. PEth-testet är tekniskt träffsäkert. Det mäter alkoholkonsumtion väl.
Men det är inte där problemet ligger.
Problemet är inte testets noggrannhet – utan hur det används.
När myndigheter börjar stifta egna lagar
För att vara tydlig: det finns ingen svensk lag som säger att du inte får dricka vin flera gånger i veckan om du har körkort.
I trafikbrottslagen står att du inte får köra med över 0,2 promille alkohol i blodet. Det är lagen. Punkt.
Det står ingenting om att du kan förlora körkortet för att du druckit tre glas vin i lördags, ett i söndags och en öl i tisdags. Ändå är det exakt det som nu händer.
Det Transportstyrelsen gör är alltså att införa en regler som inte bara saknar stöd i lagstiftningen – lagen finns inte! Vad Transportstyrelsen gör här är att ta på sig rollen som lagstiftare, domstol och moralisk överhet – i ett och samma drag.
Det här är inte trafiksäkerhet – det är livsstilskontroll
Det här handlar inte längre om att förhindra rattfylleri. Det handlar om att kontrollera medborgares privata vanor.
Om du inte har rätt livsstil – trots att du inte brutit mot någon lag – då kan staten dra in din rätt att köra bil.
Det är inte bara orimligt.
Det är ett rättsövergrepp.
Att en myndighet beslutar om påföljder baserat på regler som inte finns i lagboken är ett hot mot rättssäkerheten.
Det är en grundläggande princip i en rättsstat att lagar stiftas av riksdagen, inte av myndigheter. Ändå är det precis det som sker här.
När testet blir ett verktyg för makt – inte rättvisa
Så, ja – PEth-testet fungerar. Det är inte felet.
Felet är att en statlig myndighet använder ett medicinskt test för att fatta moraliskt grundade beslut om privatpersoners lämplighet, helt utan domstolsprövning, utan lagstöd, utan politiskt ansvar.
Man döms alltså inte för vad man gjort, utan för vad man kan antas vara kapabel till, utifrån sitt konsumtionsmönster.
Låter det bekant?
Det borde det göra.
När blodprov från vården blir ett vapen mot dig
Tänk dig följande scenario: du söker vård för något helt orelaterat – kanske magbesvär, sömnproblem eller bara en rutincheck. Under besöket tas ett blodprov. Några veckor senare dimper det ner ett brev från Transportstyrelsen: Ditt körkort är återkallat.
Vad hände?
Jo, det visade sig att vården tog ett PEth-test – utan att du informerats – och resultatet, som visade tecken på regelbunden alkoholkonsumtion, skickades vidare till Transportstyrelsen. Och där, i ett rum någonstans i myndighetssverige, satt någon handläggare och slog fast att du inte längre är lämplig att köra bil.
Detta är inte en dystopisk framtidsvision. Det är en verklighet som redan inträffat i flera fall.
Och vad kallas det när personuppgifter och känsliga medicinska uppgifter används mot dig i ett myndighetsbeslut – utan ditt samtycke, utan att du informerats, utan att du ens förstått att du testats?
Det kallas, för att vara helt ärlig, ett rättsövergrepp.
Här har vi alltså en situation där patientens förtroende för vården används som ett redskap för statlig övervakning.
När medicinska testresultat skickas från vården till myndigheter utan att individen är medveten om det – då har vi inte bara passerat en etisk gräns, vi har klivit rakt över grundläggande principer om rättssäkerhet, integritet och självbestämmande.
Så när ryktet börjar sprida sig – att ett blodprov för magont kan leda till indraget körkort – då återstår frågan:
Kommer folk ens våga söka vård längre?
Och är det det samhälle vi vill ha?
Slutsats: När staten börjar granska vad du dricker – hemma
Det här är inte längre en fråga om hälsa eller säkerhet. Det är en fråga om var gränsen går för statens makt.
När myndigheter tar sig rätten att omtolka lag, skapa egna regler och verkställa påföljder utan prövning, då har vi lämnat rättsstaten och börjat tumla in i någonting helt annat.
Kalla det vad du vill – myndighetsaktivism, moralpanik, demokratursymptom.
Men kalla det inte trafiksäkerhet.
För det här handlar inte om att skydda vägarna.
Det handlar om att staten har börjat granska ditt liv mellan körningarna.
Vill du läsa mer om reglerna för PEth-testet kan du göra det på Transportstyrelsens hemsida.
